Älska främlingen!

Andlig vägledning — Av on 04/03/2015 18:42

Airport

Som ett genomgående tema i Bibeln betonas omsorgen om tre kategorier av människor: den faderlösa, änkan och främlingen. Deras utsatta situation utgör en utmaning för församlingen.

Redan i själva ansatsen då Herren ger Moses lagen vid Sinai berg ges prioriteringarna. Det är som om Herren från början vill betona vad som ligger på hans hjärta: ”En invandrare får du inte kränka eller förtrycka; ni var ju själva invandrare i Egypten. Änkor och faderlösa får ni inte behandla illa” (2 Mos 22:21).

Älska invandraren

När Moses i Femte Moseboken går igenom sitt liv, lyfter fram lagen och presenterar Gud för Israels folk, finns samma betoning som vid Sinai: ”Ty Herren er Gud är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store Gud och fruktansvärde hjälte som aldrig är partisk eller kan mutas, som ger den faderlöse och änkan deras rätt och älskar invandraren och ger honom mat och kläder. Även ni skall visa invandraren kärlek, ty ni har själva varit invandrare i Egypten” (5 Mos 10:17-19 ).

Det är intressant att se att orsaken till att Israels folk skulle behandla invandrarna väl var att de själva hade varit invandrare i Egypten. Det harmonierar med den gyllene regeln som Jesus lyfte fram: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger” (Matt 7:12).

Invandrarens socialskydd

I det samhälle som efter ökenvandringen byggdes upp i det förlovade landet Israel, vilade skattesystemet på tiondegivandet. Med det försörjdes prästerna och gudstjänsterna kunde firas. Men samtidigt skulle en del av tiondet reserveras för de behövande: ”Vart tredje år skall du ta allt tionde av årets skörd till städerna och lägga upp det där. Leviterna som till skillnad från dig inte har fått någon andel eller egendom liksom invandrarna, de faderlösa och änkorna som bor i dina städer skall få komma och äta sig mätta. Då skall Herren din Gud välsigna dig i allt vad du företar dig” (5 Mos 14:28).

Det sociala stödet kunde också ges in natura: ”När grödan bärgas i ert land skall du inte skörda ända till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren er Gud” (3 Mos 23:22). Vi ser att invandraren alltid kommer med i samma kategori som de fattiga, de faderlösa och änkorna, de socialt utsatta i det dåtida samhället. Psalmisten prisar Herren för att den här prioriteringen fungerar: ”Ty Herren ger främlingar skydd, stöder faderlösa och änkor men korsar de ondas planer” (Ps 146:9).

Invandrarna förtrycktes

Det är inte självklart att man följde det som var Lagens huvudregel. Låt mig citera Illustrerat Bibellexikon: ”Medvetandet om Israels nationella särställning med dess förpliktelser till renhet urartade i judendomen efter exilen till en benhård partikularism med uteslutning av och förakt för allt utom det egna folket. Ett uttryck härför har man menat sig se i ett drag i passionshistorien. För de orena blodspengar som Judas förvärvat genom sitt förräderi och som inte fick bäras in i helgedomen eller användas för något som hade med gudstjänsten att göra, köpte översteprästerna och de äldste en gemensam gravplats för främlingar; Krukmakaråkern ansågs vara en passande plats för dessas kvarlevor” (Matt 27:7). Då profeten Hesekiel fick ett budskap och en förklaring till Jerusalems fall var det för att ”folket i landet förtryckte och plundrade. Fattiga och svaga kränktes, invandrare var förtryckta och rättslösa. Jag sökte efter någon som kunde bygga upp muren och ställa sig i bräschen så att jag inte behövde förstöra landet. Men jag fann ingen” (Hes.22:29-30).

Jesus bryter det sociala mönstret

När Jesus kom till jorden bröt han en del av det kulturella mönstret. Vi finner exempel på det i hans samtal med den samariska kvinnan, när han botade den kananeiska kvinnans dotter och då han befattade sig med den romerska officerens behov.

När Jesus målar upp bedömningsgrunden för den yttersta domen (Matt 25) då alla folk samlas inför härlighetens tron finns också bemötandet av de ”hemlösa” (Bibel 2000), ”husvilla” (1917) ”främlingen”(Folkbibeln) med i bilden. Det handlar inte om utslagna eller folk i bostadskö utan uttryckligen om främlingen (xénos), som behövde tas emot.

Församlingsledarnas egenskap

Bland alla egenskaper som förutsätts av en församlingsledare i Nya testamentet finns också gästvänligheten (gästfriheten). Vi möter den i Titusbrevet 1:8 och i Första Timoteusbrevet 3:2. Ordet som används är philoxenos och bildas av orden för vän och främling. Församlingsledarens gästfrihet handlade i första hand inte om att vara social, gilla att ha gäster och ordna partyn, utan om att öppna upp sitt hem för främlingar som behövde husrum eller var på flykt. Under förföljelsetider behövs det hem som öppnas upp för dem som är på flykt för sina liv. Petrus flydde från fängelset i Jerusalem då änglarna öppnat dörrarna. Han var beroende av kristna som gav honom husrum och beskydd. Så var också fallet för många predikanter under Sovjeteran i Ryssland och för omvända muslimer i Mellanöstern idag. Om ingen öppnar sitt hem är den nyomvände ganska snart ett offer för hedersmord.

Församlingarnas allmänna kallelse

Vi möter i Nya testamentet en allmän kallelse till gästvänlighet. ”Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet (philoxenian)” säger Paulus i Romarbrevet 12:13. Petrus betonar samma sak i sitt första brev: ”Var gästfria (philoxenoi) mot varandra utan att knota” (1 Pet 4:9). Ännu en uppmaning finns i Hebreerbrevet, den är rakt på sak: ”Glöm inte gästvänligheten (philoxenias)!”

För mig är budskapet tydligt. Vi har en kallelse och ett uppdrag som kristna att öppna upp för främlingar – invandrare och flyktingar! Då bibelns nyckelord är philoxenos och inte xenophobi (främlingsfientlighet), ska vi inte i församlingarna överbetona vår nationella identitet utan se oss som en internationell gemenskap där ras och etnicitet är av underordnad betydelse.

Text: Håkan Nitovuori
Foto: Stockphoto

 

0 Kommentarer

Du kan vara den första som kommenterar artikeln.

Skriv kommentar